turning away from the light, becoming adult
.. och den tjugofjärde mars så blir jag arton år - stor pojke.
Men samtidigt så känns det som att jag inte vill växa upp - jag känner mig inte vuxen och vill inte bli lika gammal som min farfar.
Efter gymnasiet så är leken slut sägs det, då skall man skaffa jobb, egen lägenhet och inte vara beroende av någon annan än sig själv - släppa taget och flytta hemifrån.
Självklart vill jag flytta hemifrån, det har jag velat i snart två år men samtidigt så känner jag att jag har min trygghet hemma med mamma och att jag har någon stanns att landa - någon att prata med.
Men när jag blir stor så skall jag göra allting själv; bo själv, betala räkningar, arbeta.
Ursch, hemska tanke!
Tänk vad mycket jag har varit med om i mitt liv, mycket som både varit smärtsamt och glädjande som skiljsmässa, dödsfall, konfirmation, bröllop, dop och för att inte tala om alla födelsedagar.
Men att fylla arton måste nog vara ett av de största tillfällen i livet efter att fylla femton förstås, sen kommer tjugo och trettio - då det sägs att livet först börjar..
.. och sen när man fyller fyrtio så undrar man vart livet egentligen tog vägen - vad hände med tiden?
Någon gång vid tjugofem måste man väl ändå skaffa barn, då gäller det bara att man har hittat den person som man är beredd att spendera resten av sitt liv med, för att detta skall fungera bör man väl leva livet först och inte binda sig direkt - detta är en av anledningarna till varför mina föräldrar skiljde sig.
Jag kan säga att jag tror inte att jag är mogen att växa upp än, jag är inte redo att lämna boet eller att knyta mig till en människa för resten av mitt liv.
Jag vill inte bli stor!
I may not say it quite as much as I should
- you mean a lot more then you think, Sofia!
arton är stort, men fan va liten jag kände mig i lördags på krogen.. hahaha
Men det är väl lite både och. efter studenten, så betyder det inte att du måste bli stor! du måste ju ta mer ansvar och så men när du är ledig eller när du är hemma kan du gör vad du vill. Då ska du hitta massa saker i livet ett ständigt sökande. rätt möbler, få stila och köpa vad man vill (har råd med), partner om du nu vill ha någon? du behöver inte gifta dig och skaffa volvo som en äkta Svene. Men vem vet du kanske blir Buhdiskm och lämnar kistendomen. du kommer säkert resa och upptäka värden. tänk 18 då har man varit med om ett och annat ändå. tänk när du är 35... ja men du fattar alltså det jag försöker säga är att allt behöver inte hända.. i alla fall inte på en gång. Du har hela livet på dig.
elvira: snälla, kom inte med ditt psykologsnack nu, tack!
jag har ångest - vad har jag åstadkommit med mitt liv egentligen?
du tycker säkert nu att det skall bli jättekul att bli arton snart, det tyckte jag också när jag var femton.
men inte längre,
jag börjar fan bli gammal!
(yes, ny blogg, I know! kunde inte hålla mig borta från det)
Robert, är ju som sagt av samma årgång som dig, och jag håller med! Man vet inte vad man vill göra, jag har verkligen ångest, först vill jag gå ut skolan och jobba ett tag, sen vet jag att barn och silikontuttar kommer att vara en del av mitt liv, eller iallafall barn! Men som jag säger till alla som frågar; Jag tar en dag i taget och ser vart den tar mig.
... och föresten, du börjar inte bli gammal, för då menas det med att jag håller på att bli gammal och det är jag inte, för mitt liv har inte ens startat! Så det så!
alexandra: tack, det du sade kändes mycket bättre!
det känns som att du förtår mig :)
haha :)
silikontuttar, den har jag faktiskt inte hört tidigare.
men, kanske börja med att tycka om sig själv som man är till att börja med?
:)
Tycker du verkligen att det känns bättre? Inte lite ironi där eller?
:)
Men, ååå, jag gillar redan mig själv, men tuttarna, näää.. dom är lite mindre otyckbara!
:)
