dagens ord: orättvisa.

jag hatar att förgäves ständigt vilja byta liv med någon som har det bättre ställt än mig. är detta en typ av egoism som jag har inom mig, att jag vill ha det bättre ställt än andra? jag vill inte längre vara den där medelklass-killen som bor i ett lite lagom slumområde och inte heller vara den som sällan har en 500-lapp i bakfickan. jag vill leva det liv som den ekonomiskt oberoende gör, den som inte behöver jobba för att tjäna extrapengar; eller vad sägs om att leva det liv som den bortskämda snorungen i parallellklassen lever? livet är orättvist, vissa föds in i ett liv som de tror är av samma stil som alla andra lever, men de upptäcker sedan någon gång i tonåren att de är av en såkallad överklass, att de är av en högre klass än vad andra likasinnade är, att de har högre status än arbetarklassen - vad hände med jämnställdigheten och att "alla är lika mycket värda"? är inte detta tonårsbetende någonting som man växer ifrån, och..
.. kan man verkligen köpa sig lycklig?