comme je l'ai toujours été
tillbaka till robertloos.se

yes I said it, I said it, I said it 'cus I can

DAG 11, MINA SYSKON. det känns som att jag har gåttt igenom det här många gånger tidigare med Er men jag tänkte att vi tar och upprepar det hela en gång för alla, jag har tre syskon; Madeleine (19 år), Josefine (7 år) och Alexander (6 år).

Madeleine är alltså två år yngre än mig (född '91) och vi har både samma mamma och pappa och har fram tills jag var 14 år gammal växelvist bott varannan vecka hos mamma och varannan vecka hos pappa (med ett undantag då jag vid åtta års ålder beslutrade mig för att bara bo hos mamma i några månader).

när jag 14 år så kom även Josefine till världen och ungefär ett halvår efter att hon föddes så flyttade pappa, Thérèse, Madeleine och hon till Mariefred (ungefär en timme utanför Stockholm) där jag spenderade varannan helg tills jag blev arton då det blev mer sällan.
Josefine och jag har alltså bara samma pappa och med tanke på att jag inte bott tillsammans med henne så jag inte heller inte varit med så mycket under hennes uppväxt vilket kan vara lite av anledningen till att jag inte känner/har ett lika starkt band till henne som jag har till Alexander och Madeleine, men vi är fortfarande syskon.

Alexander föddes när jag var 15 år och strax där efter flyttade vi från våran lägenhet i Huddinge till en lägenhet i Nacka, Orminge.
det var mycket diskussioner och vad Alexander egentligen skulle heta, det var förslag på allt mellan Felix, Jack och till och med Mauritz, men namnet Alexander var det jag som valde.
det var nämligen så att jag vid den åldern ville byta namn till Alexander men efter mycket övervägande beslutade jag mig för att "överge" det namnet till Alexander istället då jag inte orkade gå igenom hela "byta-namn"-processen.
jag och Alexander har, som ni kanske redan förstått, samma mamma och eftersom att jag har bott med henne sedan jag var 14 år så har vi spenderat en hel del tid tillsammans då jag både sett honom lära sig gå, prata, börja på dagis och nu till och med förskolan.
många frågar mig vad jag saknar mest med Stockholm, och svaret på den frågan är faktiskt Alexander.

för att klargöra allt så jag vill även säga att trots att jag spenderat olika mycket tid med mina syskon så betyder alla lika mycket för mig, och som jag sagt tidigare, så skulle jag göra vad som helst för dem.





Algot!

Tycker faktiskt synd om folk som inte har syskon! ;) Kan bara tänka mig hur det blir sen när alla har vuxit upp och man har saker gemensamt (jag och Emilia har ju liksom inget gemensamt nu direkt). Syskon is da sheat!! Mina barn ska få många syskon haha!

2011-01-17 at 19:53:26


Namn:
Remember?

E-postadress: (kommer ej att synas för andra)


Internetadress:


Kommentar: