tisdag, trettioförsta i femte. nu verkar det som att det löst sig trots allt, imorgon kommer nämligen en flyttfirma (en seriös sådan) och hämta mina saker för att leverera dem ner till Stockholm i nästa vecka, jag skall städa ur resten av lägenheten, boka flygbiljett och spendera sista kvällen med sushimiddag hos Annelie & Tom och natten hemma hos Elin - äntligen!

gårdagskvällen spenderades tillsammans med Maria, vi åt middag på Nodo och drack vin hemma hos henne in till på kvällen och efter att i morse ha vaknat upp hemma hos henne och Jonathan så har jag idag ätit min sista frukost med folket i Gallerian, adressändrat och ringt en massa viktiga samtal.

just nu ligger jag i min säng, som fortfarande är placerad i hallen i min lika nedpackade, halvstädade lägenhet och klurar på en motivering på mitt bidrag till Frisörföretagarnas årliga frisörtävling där min bild/frisyr kommer att hamna under kategorin "Årets Elev" och det känns precis som att vara tillbaka i skolan igen då man kvällen innan ett arbete skulle vara inlämnat satt uppe till sent på natten och finslipade på det sista.

söndag, tjugonionde i femte. det känns fortfarande helt ofattbart att jag är kvar i Piteå, planen har ju sedan länge varit att jag skulle sluta jobba den 27:e maj (vilket jag gjort), flytta ner mina saker den 28:e maj (vilket inte hände) och ta flyget ner själv, idag, den 29:e maj (som jag tyvärr blev tvungen att avboka).

jag har aldrig tidigare varit tvungen att avboka ett flyg, men nu fanns det som ingen annan utväg och jag vet inte hur länge jag tvingas blir kvar här i staden men det finns ingenting nu jag vill mer än att vara nere i Stockholm, men för att se det positivt så har jag ju mycket tid över till att hitta på saker här uppe, ta dagen som den kommer och förhoppningsvis kommer jag ner till Stockholm innan helgen.

gårdageskvällen var däremot underbar, avskedsfest för mig hemma hos Annelie och Tom med många kända ansikten och alla var där för min skull, nästan så att man blir lite tårögd bara av tanken.
natten (och dagen) spenderades på Elin soffa, men i natt blir det till att sova i min egen säng som för tillfället står i hallen i min nedpackade, halvstädade lägenhet.

det är verkligen skrattretande att tänka på att jag blivit lurad på hela min flytt, men som sagt så hellre det är att bli av med alla mina grejer.

efter föregånde dags ångest, som jag nu valt att döpa till separationsångest, så hade jag igår (onsdag) en kund som jag under den korta tid som vi träffades fick en sån där positivt jobbig speciell, ömsesidig (i mina ögon) och sentimental kontakt med.

efter att jag inlett samtal, som man som frisör alltid lite fint gör sådär bara för att lätta upp stämningen och ha någonting att prata om, med att fråga vad hon jobbar med så spånade vi efter det vidare och under denna knappt en timme långa stund så fick jag veta så otroligt mycket personliga saker om denna människa som jag aldrig skulle ha berättat för en annan människa om jag visste att vi bara fick en timme tillsammans.

men kanske är det så att det är enklare att berätta sådana saker för en person som man mest troligt aldrig mer kommer att träffa?

som frisör får man ju ibland agera psykolog och jag tror nog att jag hört de mesta under min relativt korta tid inom arbetet men hon berättade ingående om sitt alkoholmissbruk, att hon nu gick på behandlinghem i närheten, att hon hade två barn och var skild.
vem som helst skulle säkert dra egna paralleller av detta, bilda sin egen uppfattning och dömma henne som person bara av att höra mina nu sammanfattande ord men jag såg inte ner på henne det minsta för det utan jag uppskattade verkligen att hon var villig att dela detta med mig vilket jag tyckte var både gripande men även nyttigt för mig att få diskutera.
med tanke på att hon verkligen visste vad hon pratade om och kunde förklarat för mig att alkohism faktiskt är en sjukdom och inte ett tillstånd, som jag länge trott, och minst sagt var det nyttigt för mig att få träffa och prata med en sådan person som jag under hela mitt liv alltid varit rädd för och att inse att en alkoholist faktiskt inte behöver vara någon som sitter stupfull och avdäckad på en parkbänk mitt i centrum.

efter att jag visat i nackspegeln hur frisyren såg ut i bak och hade tagit betalt så ville jag bara krama om denna kvinna, precis som jag gör med en vän, och säga "jag är stolt över dig, ta hand om dig och lycka till i framtid!" även fast jag endast pratat med henne i en knapp timme och inte kände henne överhuvudtaget - det är konstig det där med kemi mellan människor.


.. och till att mina andra underbara kunder som jag haft under min tid i Piteå vill jag avsluta med att säga tack, tack för att jag fått lära känna er, tack för att ni förlitat er på mig med erat hår i mina händer och framför allt tack för alla samtal och era små ord som för mig betytt så mycket och fått mig att växa som människa.

ibland, eller rätt så ofta faktiskt, så kommer jag på mig själv i tanken "hur hamnade jag här, egentligen?" och upprepade gånger har jag försökt att besvara den frågan för mig själv utan någon vidare framgång.

varför valde jag att flytta hit? vad har fått mig att stanna så länge? och varför har jag en sådan ångest över att flytta härifrån när det är vad jag velat en längre tid?

kanske är det precis som i låten Euskefeurat sjunger, nämligen att "det är hit man kommer när man kommer hem" för visst är det väl ändå så att det är här jag under de senaste två åren har bott och att det är den här staden som jag har kallat för mitt hem då det är här jag har byggt mitt eget bohag från grunden, utan varken vänner eller familj.

jag förväntar mig inte att någon där ute skall förstå vad för kaos som försegår i mitt lilla huvud just nu men för mig själv försöker jag fortfarande att svara på alla dessa frågor utan att komma fram till något som ens kan likna sig med ett svar.

varken Ni eller jag vet vilken jävla situation jag sitter i just nu, och inte heller kan jag försöka förklara. jag vill bara gå och lägga mig ner i min säng för att dö, allting känns tungt precis som att jag aldrig kommer att kunna komma på en bra lösning på alla problemen som jag har.

nej, nu tänker jag gå och lägga mig under täcket så att jag slipper se mer av den här dagen och hoppas på att morgondagen visar bättre kvalitét.

<sup>[ beyoncé - run the world (girls).mp3 ]


[ klicka på bilden för att se musikvideon ]</sup>

torsdag, nittonde i femte. just precis så här innan flytten så har jag haft en hel del att stå i plus att jag i stort sett varje dag har jobbat eller varit sysselsatt med något annat och då varit helt slutkörd när jag väl kommit hem och istället för att då få slå på datorn och berätta att jag lever så har jag gått och lagt mig, jag har inte ens sett Big Brother på snart två veckor - what's up with that?

detta har påverkat både mitt skrivande och min kreativitet till att ens komponera ett inlägg och jag ber verkligen så hemskt mycket om ursäkt för det men just nu känner jag att tiden inte riktigt räcker till för att både hålla den här bloggen vid liv kombinerat med resten av de åtaganden som återstår att göras innan flyttlasset går på söndag till veckan, 10 dagar kvar nu !

så ni får ha lite överseende med att det inte kommer att vara så regelbunden uppdatering framöver, men så fort jag kommit på plats i Stockholm, införskaffat mig internet (surfar på grannens för tillfället) och har lite ledig tid till övers så skall jag berätta sagor för er igen.

allt kommer att bli som vanligt, precis som vanligt fast annorlunda!

^TSCHÜß

^josefine.

^{ville bara checka in och säga hej, "hej hej!".}

21⁰⁰ - 00¹⁵
SVT1


^Final

<sup>finfina pojkar.

ikväll håller vi tummarna för Irlands bidrag "Lipstick" som framförs av tvillingbröderna John och Edward i duon Jedward - eller hur?</sup>

^{visst är det härligt när man kan lita på sina vänner när det gäller att låna ut sin telefon.}

21⁰⁰ - 23⁰⁰
SVT1


^{Semifinal 2}

21⁰⁰ - 23⁰⁰
SVT1


^{Semifinal 1}

<sup>inte visste väl jag att musikvideon till "Judas" hade kommit ut,
jag måste tyvärr säga att jag tycker bättre om låten än videon.


[ klicka på bilden för att se musikvideon ]</sup>

^{just det ja, jag tog ju hål i örat i torsdags förra veckan.}

<sup>FY SKÄMS H&M: GÖR OM, GÖR RÄTT!


THE MISSHAPES


SCISSOR SISTERS</sup>